”Sverige var toppen på IT och digitalisering en gång i tiden, sedan trodde vi att det var klart”

Webbinariet inleddes med en översikt av EU:s satsningar och investeringar för att främja utvecklingen av AI. Juha Heikkilä, rådgivare för artificiell intelligens vid EU-kommissionen, betonade att det finns många starka industrigrenar inom Europa, som EU syftar till att stärka genom att skapa rätt förutsättningar för innovation och forskning.

Olivia Rekman, innovationsrådgivare på Nordic Innovation, gav en inblick i det nordiska ekosystemet för AI. I mätningen av ”AI Readiness” hamnar de nordiska länderna i topp och en av de främsta styrkorna är den långa traditionen av att samla in data. Samtidigt är en av de största utmaningarna hantering, publicering och lagring av all data som samlas in.

Johan Harvard, VP Strategic Advisory på Silo AI, fortsatte på spåret med utmaningar i AI-utvecklingen med Sverige i fokus. Trots starka bolag såväl som en god forsknings- och kompetensbas, menar Johan att Sverige underpresterar och inte lyckas realisera nyttan med AI. Avsaknaden av en handlingskraftig nationell vision, digital eftersläpning, gammalt IT-arv, besparingskrav och riskaversion är några av de faktorer som har lett till att Sverige inte finns på kartan som en framstående AI-nation.

”För att vi ska få vinsterna måste vi investera. Ju längre tid vi väntar desto dyrare blir det.” sa Fredrik Heintz, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet, som förde diskussionen vidare utifrån forskningssidans perspektiv. Framför allt underströk han bristen på stora satsningar inom området utöver WASP, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, som är det enskilt största forskningsinitiativet i Sverige. Fredrik talade även om vikten av att sprida AI-kompetensen inom fler yrken och att skapa snabbare beslutsprocesser, som inte leder till meningslösa resultat i takt med ändrade omständigheter.

”Trenden visar att vi rör oss saktare än de som vi faktiskt konkurrerar med och det kommer inte att hålla.” sa Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova, och poängterade ytterligare att grundförutsättningen är att vara i framkant av tekniken. Att hamna efter i AI-utvecklingen är per definition att tappa möjligheter till arbetstillfällen, tillväxt, hållbar omställning och långsiktig konkurrenskraft. Varför syns då inte Sverige i kartläggningen ”The Global AI Index”? Darja pekade bland annat på de styrningsutmaningar som vi har när det gäller att använda data, att våra verksamheter inte är tillräckligt bra på att locka talanger och att vi behöver arbeta mer proaktivt genom att ta fram riktlinjer som sänker trösklarna i AI-utvecklingen.

Under den andra delen av webbinariet stod regelverken kring AI i centrum. Juha Heikkilä nämnde att det förändrade AI-landskapet på kort tid har lett till en ökad aptit för lagstiftning. Inom EU arbetar man med att ta fram AI Act, den första lagen som kommer att reglera användningen av AI i Europa utifrån användares och verksamheters risknivåer, som även blir den mest omfattande AI-lagen i världen när den träder i kraft.

“AI Acts riskbaserade approach är vettig och det behövs reglering, men i praktiken kommer det att bli knöligt ändå. Hur definierar vi ens vad som är AI?” frågade Johan Harvard och påpekade att det finns en rädsla att regelverken kan skapa ännu mer osäkerhet. Exempelvis finns det en risk att definitioner kan komma att ändras med tiden och en svårighet i att säkra en enhetlig tillämpning mellan länderna. Kommer företag våga satsa på AI-utveckling inom Europa – framför allt de bolag som har mindre resurser för att granska och experimentera?

Fredrik Heintz var inne på samma linje. Regler kring AI-utvecklingen är nödvändiga, men de måste kunna realiseras. Att se till att det finns tekniska lösningar som lever upp till lagstiftningens krav är en av utmaningarna och likväl att säkerställa att vi har rätt kompetens. Det krävs därför finansierade satsningar dels på EU-nivå, dels på nationell nivå för att se till att alla medlemsländer har rätt kunskapsgrund, förklarade Fredrik. Annars riskerar vi att hamna i fällan av en compliance-kultur, som handlar om att ”kryssa i rutor i en checklista” snarare än att faktiskt bygga säkra och etiskt grundade system.

Ur ett etiskt perspektiv har den nordiska regionen dock en konkurrensfördel, med värderingar som rimmar väl med en ansvarsfull AI-användning, menar Oliva Rekman. Ambitionen är därmed att Norden ska bli ledande inom digitalisering, etisk AI och ansvarsfull användning av data innan 2030. Men kan vi nå dit?

Både Fredrik Heintz och Darja Isaksson underströk att om vi inte kan leda inom innovation, så kan vi inte heller leda inom reglering. En utmaning inom EU blir avvägningen mellan behovet av att reglera och att se till att företag kan skala upp, vilket hittills varit ett problem trots en god miljö för start-ups. På nationell nivå framhöll Darja att om vi ska lyckas med regulatoriska sandlådor och främja innovation, så krävs det exempelvis program för offentlig sektor med finansiering och styrning för att bygga kompetens och nya arbetssätt.

Sammanfattningsvis var det två begrepp som genomsyrade diskussionerna om utvecklingen och regleringen av AI – tydlighet och hastighet. Det krävs tydliga politiska direktiv, tydliga satsningar, tydliga lagar, tydliga riktlinjer och tydliga arbetssätt, med en grad av flexibilitet, för att lyckas med en både innovativ och ansvarsfull AI-utveckling. Vi vet vad som behöver göras och Sverige har potentialen att bli en ledande aktör inom området, men det finns ingen tid att spilla. AI-utvecklingen går otroligt fort och vi kan inte hålla fast vid visionen om att vara duktiga på IT om vi fortsätter att låta saker ske och inte agerar snabbt, uttryckte Johan Magnusson, professor och föreståndare för SCDI Göteborg. Det är därmed dags för den politiska ledningen att ta stafettpinnen och skapa rätt förutsättningar för såväl näringslivet som den offentliga sektorn, för att säkra Sverige som AI-nation. Som Johan konstaterade när han summerade presentationerna: ”Tåget har egentligen redan gått. Nu kan vi inte sitta kvar på perrongen.”