Genom att besöka fei.se godkänner du vår användning av cookies i enlighet med vår cookiepolicy.

Oskar Sillén var professor vid Handelshögskolan i Stockholm och även djupt involverad i det svenska näringslivet. En kombination av teori och praktisk förankring som genom åren har blivit ett signum för FEI, där han var styrelseordförande 1917-1920.

Sillén visade tidigt intresse för merkantil verksamhet. Bland annat studerade han vid Handelshögskolan i Köln ämnen som nationalekonomi, försäkringsvetenskap, handelsteknik, rättslära och språk. Nationalekonomi bedömdes av Sillén som det viktigaste ämnet och undervisningen koncentrerades till att ge en beskrivning av näringslivets institutionella utveckling.

Det största antalet föreläsningstimmar avsatte han emellertid till språkstudier och förutom tyskan läste han latin, franska och engelska – samt ryska och spanska.

1912 påbörjade han sin anställning som docent och huvudlärare i handelsteknik vid HHS. Speciella arrangemang gjordes beträffande Silléns tjänst, med halvtidsanställningar på HHS respektive Industribyrån. En professor i handelsteknik ansågs vara en användbar person även för det svenska näringslivet.  Genom sin anställning vid Industribyrån fick han redan från början en inträdesbiljett till den svenska industrin, med allt vad det innebar av goda kontakter och konsultuppdrag.

Trots den hårda arbetsbelastning som detta måste ha inneburit för honom lyckades han föra in en rad nya områden i ämnet handelsteknik: affärskontorets organisation, revisionsteknik, handelsaritmetik, fabriksorganisation med självkostnadsberäkningar, varuhandelns organisation och teknik, kommunikationsväsendet i varuhandelns tjänst samt institutioner i varuhandelns tjänst. Eftersom den handelstekniska litteraturen var ytterst knapphändig måste han även till stor del svara för faktainsamlingen till föreläsningarna.

Flera av Silléns elever gjorde tämligen omfattande studiebesök i USA och själv blev han den förste läraren vid HHS som ansökte om medel för studier där. De intryck som han fick under en Amerikaresa 1920 kom på flera sätt att få betydelse för hans fortsatta verksamhet vid högskolan. Särskilt uppmärksammade han utvecklingen i ämnet försäljningsorganisation, inom vilket han tidigare själv haft planer att börja föreläsa. De erfarenheter han fick i USA innebar emellertid att han insåg sina bristfälliga kunskaper inom området. Han menade nämligen att det var nödvändigt att behärska psykologi för att kunna förstå området försäljning.

När Stockholms handelskammare 1912 auktoriserade Sveriges sex första revisorer var Sillén en av dem. De auktoriserade revisorerna kom att bli den första och enda yrkeskategori som måste ha en handelshögskoleexamen. Eftersom han tillhörde denna grupp var det naturligt att Industribyrån 1913 började med ”yrkesmässigt utförande av revisioner”. Sillén avbröt sin verksamhet vid Industribyrån 1932 som en konsekvens av den debatt om revisorns oberoende som utbröt efter Kreugerkraschen.

Sillén var mycket aktiv med att hålla föredrag inom olika områden av sitt ämne, att författa ett imponerande stort antal böcker och artiklar samt att deltaga i olika offentliga utredningar i bokförings- och beskattningsfrågor. Bland de olika uppdragsgivarna märktes flera departement (finans, ecklesiastik, kommunikation, justitie, försvar och jordbruk) och ett antal ämbetsverk. 1925-29 medverkade han som sakkunnig i samband med tillkomsten av 1929 års bokföringslag. Fyra år senare blev han också kallad som sakkunnig i aktiebolagskommittén, vars uppgifter 1935 övertogs av lagberedningen.

Sillén var vid flera tidpunkter i livet på rätt plats vid rätt tillfälle. På så sätt kom han att bli ”den förste” inom flera områden: den förste svensken med handelshögskoleexamen, den förste svenske professorn i företagsekonomi och medlem av den första kullen auktoriserade revisorer. I slutet av sin yrkeskarriär karaktäriserades han av företrädarna för HHS som en ”banbrytare inom svensk företagsekonomisk undervisning och forskning”; av de svenska auktoriserade revisorerna sågs han som ”den egentlige skaparen av det moderna revisionsväsendet”.

Och för FEI:s moderförening – Sveriges Kontoristförening – var han ordförande 1917-1920.

 

Informationen är hämtad från: Oskar K G Sillén, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Wallerstedt), 2012-06-12.

+