Priset delas av Jessica Eriksson och Benjamin Ståhl. Avhandlingarna tittar på omvandling av två livsmedelsbranscher respektive hur multinationella företag är nätverk av nätverk …

Benjamin-Stahl-och Jessica

Jessica Eriksson
Handelshögskolan/Umeå School of Business (USBE)

Avhandling: Branschinteraktion och institutionell förändring – Omvandling i två livsmedelsbranscher

Juryns motivering:

Denna studie av bryggeri- och mejeribranscherna i Sverige lyfter fram fyra olika teorier –  institutionalisering, anpassning, experiment och politisering. Den ger en väl genomarbetad förklaring av vad som har hänt i dessa två livsmedelbranscher och ger därmed en plattform för att tolka de processer som pågår i vår tid, bl a inom EU.

Studien flätar samman teorier om politik och företagande. Den belyser hur samverkan och konkurrens kan ske dynamiskt när en bransch utvecklas. En slutsats visar att möjligheterna till förändring är som störst när både konkurrens och samarbetsförhållanden är i förändring.

Den omfattande analysen bär spår av ett fruktbart inflytande från ekonomisk historia och institutionell teori. Diskussionen betonar att både stabilitet och förändring krävs i en dynamisk utvecklingsprocess som ger plats för kreativ experimentering. Avhandlingen sammanfattas med kommentaren att aktiviteterna i branscherna har pendlat mellan perioder av omfattande förändring och stabilitet.

Vi finner att Jessica Eriksson har lyckats slutföra en omfattande studie av ett angeläget ämne som kan vidga perspektiven för företagsekonomer och även för andra.

Sammanfattning:

Studien tar sin utgångspunkt i de senaste decenniernas trend mot avreglering, marknadsintegration och andra politiska åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar för konkurrens. Konkurrens antas skapa dynamik och ge olika positiva effekter såsom innovationer, förnyelse och mångfald. Denna studie belyser hur försöken att skapa mer konkurrens inte bara handlar om att ändra formella regelsystem, eftersom även institutionaliserade normer, olika föreställningar om hur man bör interagera, samt beroenden av olika slag, också påverkar interaktionen. Detta betyder att den institutionella förändringen i branscher, utöver formella regler, är av betydelse för att förstå branschomvandling. Analysen baseras på förändringar i två svenska livsmedelsbranscher. Teoretiskt utgår studien från sociologisk institutionell teori.

Studien belyser vad branschinteraktionen betyder för institutionell förändring i branscher genom att lyfta fram fyra förändringsprocesser, institutionalisering, anpassning, experimentering och politisering. Särskilt fokus läggs på hur förändringstryck i form av politiska åtgärder leder till dessa processer. Med hjälp av de fyra processerna kan branschomvandling såväl som institutionell förändring beskrivas. Resonemangen leder vidare fram till en dynamisk paradox. Paradoxen utgår ifrån det välkända behovet av både stabilitet och förändring som grunden för dynamik. Politiska åtgärder handlar ofta om en strävan efter förnyelse och mångfald. Detta leder dock till en situation där olika nya produkter, processer med mera konkurrerar om legitimitet. Denna konkurrens leder till försök att skapa legitimitet för det nya, och därmed reducera osäkerheten, både för de konkurrerande företagen och för konsumenter och andra aktörer, vilket ofta understöds av nya politiska åtgärder. Detta begränsar i sin tur fortsatta utrymmet för experimentering. Det kan därför sägas vara svårt att vidmakthålla en kontinuerlig förnyelse och mångfald i branscher till följd av politiska åtgärder. En annan slutsats som dras är att det är kombinationen av konkurrens och samarbete som är av intresse för att skapa ”önskvärd” dynamik, snarare än konkurrens eller samarbete i sig.

Benjamin Ståhl
Uppsala Universitet

Avhandling: Innovation and Evolution in the Multinational Enterprise

Juryns motivering:

Ståhl får priset för en ovanligt komplett och innehållsrik avhandling om ett för Sverige viktigt område. Sverige är i stor grad beroende av ett begränsat antal multinationella företag. Dessa lever i en dynamisk värld där utveckling och kommersialisering av innovationer är en överlevnadsfråga. Denna problematik undersöker Ståhl på ett föredömligt sätt.

Empirisk arbetar Ståhl både med en kvalitativ fallstudie och en större kvantitativ undersökning. I båda fallen visar han en god förmåga både att anpassa metod och att använda rimliga analysmetoder.

Studien är teoretiskt väl förankrad och lämnar inte obetydliga teoretiska bidrag till både områdena internationellt företagande och innovations­ekonomi. Mer konkret handlar ett bidrag om det internationella företaget som ”nätverk av nätverk” och ett annat om betydelsen av kombinationen av ekonomisk logik och tekniskt innehåll för att förstå hur innovationer sprids inom ett multinationellt företag

Sammanfattning:

For multinational enterprises (MNEs) that are active in dynamic industries with global scope, the ability to quickly leverage innovations across the whole organization is imperative. This thesis is concerned with how subsidiaries innovate, how these innovations are spread in the MNE and what the consequences are, for the MNE as a whole and for the innovating subsidiary. The analytical framework that is developed in the thesis focuses on the role of interaction and problem solving activities that drive a shared practice……… An in-depth case study of the development of an innovation and the subsequent transfer efforts show that ”innovation ” can be as much about an evolving business logic as it is about technology. But logics do not always evolve in the same way as in the rest of the MNE, which may frustrate transfer efforts…….. The quantitative study investigates 66 major innovations and 139 innovation transfer projects………. The findings indicate that technology flows easier in smaller, emergent networks than they do in designes networks – top management involvement in transfer projects is detrimental to both their efficiency and their effectiveness

+